Att se "the big picture" är lite av vår tids gissel; vi vet att den finns där och gäckar oss, men vi har inte alltid verktygen för att se den.
Jag känner så inför stort som smått; jag grottar ner mig i detaljer och känslor, men missar det jag egentligen letar efter; sammanhanget. Det har aktualiserats nu, i slutet av kursen, där det slår mig att - nu är jag snart färdig bildlärare! Vad katten har jag egentligen lärt? Finns det tillräckligt med stoff i min hjärna att reflektera över? Det är nu jag måste backa ut ur bilden, längre bak...lite till.. och där; ett bra perspektiv uppenbarar sig. Kanske ska jag stanna och ta mig en lång titt här, försöka se min egna progression genom ett "positivfilter" och sätta den i ett sammanhang.
Sex gånger (inkl. dessa) har jag använt ordet sammanhang i detta inlägg.
För att citera Bill eller Bull: -Sammanhang var ordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar