Minnesanteckning:

Kom i håg att återknyta till sammanhangen och processerna; förra terminens stora ORD!

Nystart eller gamla fotspår?

Nu känner jag att jag bara måste börja skriva igen, för att storstäda bland vårens och sommarens mentala bråte. Jag vill att höststormarna ska blåsa mina sinnen rena, så att jag kan återuppväcka den nu slumrande nerv jag tryckte på under våren.

Eftersom jag enbart gör detta för att jag vill (läs: behöver) kan jag nu, till skillnad från i vårens alster, skriva vad jag vill, no strings attatched. Ingen som bedömer eller kanske ens läser det jag skriver...underbart...men kanske lite tråkigt. Så jag måste nog pressa mig lite iallafall, för att få till den där nerven jag nämnde.

Jag märker att jag haft en liten "tyckarabstinens", säkert helt normalt.


Känns väldigt skönt att vara tillbaks!

Nu är detta kapitel slut

men det kommer mer...ska bara ladda om först. Allt har sin tid, så även vilan.


Vi ses

Slutgiltig kursreflektion med länkdokument

För att få en röd tråd genom terminen har jag inför denna reflektion noga gått igenom målen, både för delkurserna och för kursen som helhet, det hjälpte avsevärt och även att ta en titt på kursplanen för bild i LGR11 (Skolverket, 2011) var nyttigt för att få syn på varför jag gjort det jag gjort.

Ordet process har varit ofta förekommande under de här månaderna, så jag börjar där.

En process har alltid en början och ett slut och är ett utvecklingsförlopp som innebär förändring och relaterar till andra förlopp. Under denna kurs har jag haft ett antal parallella och överlappande processer som enskilda inte skulle varit lika utvecklande, men som sammantagna har gjort att jag förändrat både mig själv, mitt förhållningssätt till bildämnet och vad jag kan tillföra det.

Vi har haft samtalen/diskussionerna/dialogerna som både mål och medel. De har haft en central roll i mitt lärande och ett stort hur i min process. Jag har genom att samtala och blogga om vad jag gjort insett fördelarna med att dela med mig av min process och mitt material. Utan det skulle resultatet varit magrare och inte lika mycket värt, eftersom det då heller inte skulle ha tillfört någon annans process någonting och här kan jag verkligen tacka bloggandet och Philgrens (2010) Sokratiska samtal i undervisningen för den insikten.

Jag har tack vare detta också fått en större självkänsla, både när det gäller min ämnesdidaktiska förståelse och teorierna knutna till den. A och o för mig har varit att gemensamt, tillsammans med andra i workshops, få ta del av deras förförståelse, pröva själv och få hjälp med att knyta begrepp till förmågan och därmed känna förtrogenhet med materialet, kunskapen eller metoden. Föreläsningarna, litteraturen (Lindgren & Nordström, 2009) och workshoparna kring bildanalys har varit ett stort steg mot min förståelse av hur barn och vuxna kommunicerar kring och genom visuella media och vägen mot en djupare förståelse är en aktuell process hos mig.

Som jag tidigare nämnt, har det hela tiden varit otroligt viktigt för mig att samtala och bolla idéer för att växa, att inte ha en färdig produkt utan att genom ha dialoger och utforska genom experiment, föra processen framåt. Detta gällde i allra högsta grad gestaltningsprojektet – EXIT, som var en ögonöppnare för mig. Med lärandeteoretiska termer kan man säga att jag har sett mig själv ur ett metaperspektiv, som deltagare i olika sociala praktiker på ett situerat sätt. Det har varit otroligt spännande att betrakta sitt lärande under tiden det skett och att försöka se det ur olika lärandeteoriers perspektiv. 

Att jag är en anhängare av det sociokulturella spåret visst jag sedan innan, men att jag genom kompendiet Barns bildskapande (Löfstedt, 2004) fick lite djupare förståelse för hur man historiskt har sett och även ser på barns bilder och dess tillkomst var otroligt värdefullt. Vilken syn jag har på barns bildskapande färgar hur jag sedan bedömer dem (både bilder och barn), och visar även på problematiken kring detta. Det visade sig särskilt i kompendiet av Lundahl och Folke-Fichtelius (2010) där det fanns många exempel på hur man inte ska samtala eller bedöma barn, det gjorde stort intryck på mig och jag är livrädd för att få en ”red pen mentality” av gammal hävd. Jag blev i den vevan, genom workshoparna, väldigt medveten om mitt språk, både det som ska bli mitt professionella och mitt vardagsspråk som jag använder om och kring barn och deras bilder.  

Att bli medvetandegjord om att jag är i en process och hur den påverkar mig, har varit viktigt för min förståelse av vad mina framtida elever kommer att gå igenom och vad som kommer att medverka till deras identitetskonstruktion. Jag har insett att det finns mycket jag kan tillföra barns lärande genom mitt förhållningssätt till bildämnet och dess betydelse för barns förståelse av sin omvärld och sin kommunikation med den. Jag har även förstått att jag genom mitt idag vidgade språkbegrepp småningom kommer att kunna guida elever till detsamma.

Referenslista

Pihlgren, A. S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Den visuella världen. I Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Det kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, C.,Folke-Fichtelius, M. (Red.) (2010). Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur.

Löfstedt, U. (2004).  Barns bildskapande. Jönköping: University Press.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Länkdokument

 Assignments

Nr. 1  http://frokenfrans.blogspot.se/2013/01/forsta-forsoket.html

Nr. 2  http://frokenfrans.blogspot.se/2013/01/nonahn-har-det-sorgligt-trakigt.html

Nr. 3  http://frokenfrans.blogspot.se/2013/02/ass-3-haiku-om-ansvar.html

Gestaltningar

FiDOR  http://frokenfrans.blogspot.se/2013/02/veckans-reflektion.html

 UaI  http://frokenfrans.blogspot.se/2013/02/utveckling-av-ide-offentliga-rum.html

Uppgifter

Mönster  http://frokenfrans.blogspot.se/2013/03/uppgift-monster.html

Materialkanon  http://frokenfrans.blogspot.se/2013/03/uppgift-v-12.html

Bildanalys och didaktik  http://frokenfrans.blogspot.se/2013/06/individuell-uppgift-om-bildsprak-och.html

EXIT

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/04/min-ingang-i-exit.html

http://olof.eu/agneta/exit.wmv

Veckoreflektioner

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/01/reflektion.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/02/reflektion-vecka-5.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/06/reflektion-vecka-6.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/02/reflektioner-efter-vecka-7.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/03/reflektion-vecka-8.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/03/reflektion-vecka-9.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/03/reflektion-efter-en-ganska-tung-vecka-10.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/03/reflektion-vecka-11.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/03/reflektion-vecka-12-del-1.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/04/reflektion-vecka-13.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/04/reflektion-vecka-14.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/04/reflektion-vecka-15.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/04/reflektion-vecka-16.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/04/reflektion-vecka-17.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/05/reflektion-vecka-18.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/05/reflektion-vecka-19.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/05/reflektion-vecka-20.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/05/reflektion-vecka-21.html

http://frokenfrans.blogspot.se/2013/06/reflektion-vecka-22.html

Individuell uppgift om bildspråk och bilddidaktik. Vt. 13 L6

Inledning och bakgrund till val av moment

Det finns många tankar och teorier om barns lärande i omlopp, men jag tänker inte beröra alla, utan koncentrera mig på dem som är relevanta för hur jag föreställer mig min lektionspanering.

Ur Lgr 11s (Skolverket, 2011) centrala innehåll för årskurs 1-3, vill jag lyfta fram bildanalysen, dels för att jag personligen intresserar mig för den och dels för att jag anser att det är extra viktigt att barnen i dagens samhälle får tillgång till relevanta och effektiva sätt att tolka och sortera sin mediekonsumtion och sin digitala omgivning (Lindgren & Norström, 2009). Bild är makt, i sin möjlighet att påverka och alla ska ha lika chans till den, enligt den demokratiska idé som ligger till grund för vårt samhälle. Jag har i ett tidigare arbete (Axelsson, 2012) använt ordet uttryck, i stället för kultur, därför att för mig handlar kultur i mångt och mycket om rätten till uttryck och i detta fall - barns rätt till uttryck i skolor som riskerar att uppslukas av marknadsestetiken som är en stark(are?) kraft i sammanhanget (Persson, 2004).

Syfte

Jag vill värna om barns rätt till uttryck och stärka deras förståelse av andras yttryck, genom att stödja dem i tillägnandet av verktyg för analys och reflektion.

Lektionsplanering i bildanalys åk. 3

Pedagogisk vision:

Att skapa förståelse för bildens kommunikativa mening och dess potential att uttrycka budskap som berör sinnen på olika sätt genom, att låta eleverna se och samtala om tidningars visuella innehåll från olika tider och olika delar av världen (Lgr 11, Skolverket, 2011). Min tanke är att de genom att samspela/interagera med varandra, ska få en situerad kommunikation som kan skapa mening i handlingen (Selander, 2003). Deras förförståelse ska kunna berika momentet, genom att eleverna ingår i diskussion och samtal.

Kortsiktiga mål

·         De ska kunna förstå, på ett övergripande plan, hur en dagstidning är uppbyggd, bildmässigt och att det förändras med tid och plats.

·         De ska kunna delta i samtal om bilderna.

·         De ska förstå att bilder kan ha/har budskap/funktioner, sändare och mottagare.

·         De ska själva kunna reflektera över bilders innehåll (Skolverket, 2011).

Långsiktiga mål

·         De ska kritiskt kunna granska massmediebilder och kunna reflektera över dem.

·         De ska behärska terminologin kring bildanalys för att kunna samtala om bilder.

·         De ska kunna se att tid och plats har betydelse för bilders utformning och budskap (Skolverket, 2011).

Innehåll och arbetssätt

Vi kommer tillsammans och i mindre grupper, att titta på ett antal dagstidningar, dagens och från 40–50-talen, samt senare tidningar från andra delar av världen och samtala om dem. Vi kategoriserar bilderna i; konst, reklam, propaganda och nyhetsbilder. Vi tränar på att tolka budskap och funktion i bilderna genom semiotisk bildanalysmetod (Nordström, 2009) och diskuterar i grupp och helklass. Eleverna väljer en bild att berätta om i smågrupper (det är ingen redovisning, utan enbart för att öva analys i samtal) (Lundahl & Folke-Fichtelius, 2010). Ett inkluderande förhållningssätt åstadkoms genom att övningarna genomförs både i helklass, gruppvis och två och två, samt att ingen enskild redovisning förekommer. Övningen är ”öppen”, så till vida att förändringar kan göras om obalans av någon form skulle förekomma i klassen. Den är inte väldigt material- eller tidsbunden. Mitt språk ska sträva efter att ha en framåtsyftande, nyfiken och öppen karaktär, med frågor anpassade efter situation och sammanhang (Pihlgren, 2010). Själva arbetsformen, med öppna samtal och diskussioner, ska vara en del i elevernas socialisation, där de införlivar kamraternas och klassens värderingar och föreställningar (Thornberg, 2006). Vi kommer ibland andra att använda oss av begrepp som; ikon, index och symbol (Lindgren & Nordström, 2009), som vi under en tidigare lektion bearbetat.

Genomförande och dokumentation

Till detta har jag avsatt två lektionspass (med möjlighet att förkorta eller förlänga vid behov) som kommer att genomföras i bildsalen, helklass. Beroende på klasstorlek och dynamik kan genomförandet behöva anpassas något och därför tar jag inte upp detaljer kring det här.

Tillfälle 1:

Jag börjar med att visa dagens tidning (GP) och frågar om någon har läst eller sett på bilderna innan och om de i så fall fastnade för någon särskild och varför. Om inte, bläddrar vi en stund i den, två och två, tills vi hittar någon bild de/någon reagerar på. Detta blir ingången till ett samtal om vad en tidning är/kan vara och varför de finns. Samtalet sker i en sokratisk anda, inte som konsekvent metod (Pihlgren, 2010).  Jag vet att en viss förförståelse finns bland barnen som är värdefull för deras gemensamma lärande. Vi jämför sedan med ett antal tidningar från 1949 och ser om bilderna skiljer sig åt och diskuterar varför, varför inte. Vi ser om det går att börja kategorisera bilderna i olika kategorier, som vi redan talat om vid ett tidigare tillfälle, och jag tror att vi börjar med det i helklass, för att avsluta med samtal i mindre grupper. Under hela lektionen observerar jag hur eleverna deltar i samtal och diskussioner, för att se om jag har anpassat nivån riktigt eller behöver justera något. Min dokumentation består i att jag filmar aktiviteterna/samtalen i klassen med en kamera, uppställd längst bak i rummet. Jag använder sedan det materialet endast som underlag för min utvärdering av momentet (Bjørndal, 2005) och för att kunna bedöma elevernas individuella utveckling mot målen och interaktionen eleverna sinsemellan, det kommer alltså inte att ses av någon annan.

Tillfälle 2.

Vi startar upp med att återigen, två och två, bläddra i dagens tidning för att se om det finns någon bild som är lockande, speciell, vacker osv. De får  parvis välja en bild som de pratar tillsammans om en liten stund. Sedan diskuterar vi bilden i storgrupp, för att se om det finns olika tolkningar. På vita tavlan skriver vi upp sådant som är viktigt att tänka på när man analyserar bilder, exempelvis; finns det för, mellan och bakgrund? Av vem, till vem och varför? Detta kan de sedan ha som stöd när de under andra halvan av lektionen samtalar om en bild de själva valt från en mängd olika tidningar jag lagt fram, internationella, gratistidningar och dagstidningar. Detta tillfälle syftar till att eleverna ska få fortsätta, i förhoppningsvis redan startade processer, mot en medveten och reflekterande bildanalysförmåga.

Utvärdering och bedömning

För att kunna göra en utvärdering av uppgiften måste jag först bedöma elevernas progression i relation till uppgiftens syfte och mål. Det gör jag genom att titta på samtalen som förekommit:

·         Att det framgår att eleven i huvudsak förstår hur en tidning är uppbygg

·         Att det framgår att eleven kan samtala om bilder

·         Att det i framgår att eleven ser bilden som bärare av budskap i kategorier

·         Att det i framgår att eleven kan göra egna tolkningar av bilders budskap

Skriftliga omdömen ska vara informativa, formativa och i relation till målen/et (Skolverket, 2009). Jag vill att mina omdömen enbart ska poängtera det positiva, eftersom att jag vill vara försiktig med omdömen, felanvända kan de istället motverka sitt syfte (Lundahl & Folke-Fichtelius, 2010).

Exempel på skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal:

- Du deltar i samtal och diskussioner om bilder, både i grupp och i helklass, på ett sätt som visar att du förstår att bilder kan ha budskap.

- Du är väldigt engagerad i alla samtal och diskussioner i klassen och det är viktigt och för att alla ska få samma chans att prata, ska vi träna lite på hur man pratar på ett sätt så att alla får tid att säga vad de tycker och att lyssna på varandra utan att avbryta.

- Du har många tankar om bilder och kan förklara vad du menar med dem.

- Du har lätt för att se vad olika bilder kan ha för budskap, om det är reklambilder eller nyhetsbilder och vad den som gjorde bilden kanske vill att man känner eller tycker.

- Du analyserar bilders komposition på ett noggrant och detaljerat sätt.

Mitt moment fokuserar på en formativ bedömning, för bästa lärande och ställer därför stora krav på pedagogen vad det gäller dokumentation, förhållningssätt och språk gentemot eleverna (Lundahl & Folke-Fichtelius, 2010).

 Reflektion

I min reflektion tar jag upp ett antal begrepp, som enligt min mening pekar på nyckelaspekter i/för barns lärande i/för framtiden.

Visual literacy – ett begrepp som är viktigt men underskattat i skolan. Att ge barn möjligheter till kommunikation på olika sätt och genom olika medier, är en av dagens viktigaste uppgifter. Att de kan tolka budskap i olika kontexter och kritiskt kunna granska dem, är färdigheter som tränas upp genom frekvent övning och borde därför ingå i ett flertal av de ämnen som förekommer i skolan (Lindgren & Nordström, 2009). 

Immediacy (Lindgren & Nordström, 2009) är ett annat begrepp som ökar i relevans och sätter man det i samband med fenomen som Instagram, där hela tanken är att bilden ska säga allt och ordens funktion enbart är att skaffa publik till det visuella budskapet, blir det väldigt aktuellt och samtidigt kontroversiellt.

Lärendemiljöer – är ur ett sociokulturellt perspektiv en viktig aspekt som man måste väga in när man talar om barns lärande. Vygotsky (1896-1934) menar att kreativ aktivitet ligger till grund för det konstnärliga, vetenskapliga och tekniska skapandet och är en produkt av den mänskliga fantasin (Vygotskij, 1995). Därför är stimulerande och funktionella omgivningar och sammanhang viktiga när man planerar sina lektioner och lärandetillfällen i bildämnet (Löfstedt, 2004).

Om vi kan hitta hållbara sätt förhålla oss till utvecklingen på, när det gäller mediers och medias betydelse för barns lärande, så har vi en större chans att utvecklas med dem, istället för efter, som är fallet för många pedagoger i skolor idag.

Referenslista

Bok

Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.

Lindgren, B. (2009). Vad kan ses och vad kan avbildas? I Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Det kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Den visuella världen. I Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Det kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, C.,Folke-Fichtelius, M. (Red.) (2010). Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur.

Löfstedt, U. (2004).  Barns bildskapande. Jönköping: University Press.

Nordström, G. (2009). Makt och seende. I Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Det kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur.

Persson, M. (2006). Marknadsestetiken. I Aulin-Gråhamn, L., Persson, M., & Thavenius, J. (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.

Pihlgren, A. S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2009). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen– för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Fritzes. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2811

Säljö, R. (2003). Föreläsningar om lärande och tidsandan. I Selander, S. (Red.) (2003). Kobran nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Liber.

Thornberg, R. (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber
.

Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Övrigt

Axelsson, A. (2012). Rätt till uttryck? Institutionen för pedagogik och utbildningsvetenskap. Göteborgs Universitet.

Reflektion vecka 6

Uppdraget den här veckan består av att göra något i/med det offentliga rummet, där utgångspunkten är något jag vill förändra, antingen i Frölunda som stadsdel eller hur människor interagerar i den. Tankar susar förbi och vägrar låta sig fångas. Tur att jag har övat hela veckan på att ssuurrffaa, nu har jag inga problem med inspirationen (ironi), jag lider nog av överispiration dess värre och behöver kureras; måste läsa Fjodor Dostojevskijs Brott och straff nu genast.

Vad har jag gjort som är värt att reflektera över? Allt, kan jag tro.
Uppgift: vad vill jag förändra i det offentliga rummet, varför, och hur? Jag tänkte länge på detta. Tillsammans diskuterade vi, blev entusiastiska och förkastande, allt i ett rasande tempo som gjorde oss snurriga. Tillslut fastnade jag vid tanken att göra något enkelt och utgå i från mig själv, samtidigt som jag ville försöka frångå mitt analyserande och överarbetande förhållningssätt. Kottar fick bli mitt vapen i denna lilla uppgörelse. Den ursprungliga idén bestod i att bygga "en kotte av många", som skulle symbolisera det jag ville förändra;vår medvetenhet om vi är alla individer i en helhet, som vi faktiskt behöver.

Jag började med att gå ut i skymningen (så korkat!) för att desperat försöka urskilja små lövbetäckta, fastfrusna kottar (lärdom; planera med hjärnan) för att sedan tacksamt ta emot makens råd; att sakta torka dem i ugnen. När de sent på kvällen var torra, använde jag min nyinköpta limpistol (lärdom; känn dina verktyg och ditt material om du har ont om tid). Efter att ha insett att det var svårare att limma ihop kottar som skulle likna en stor än jag trott, tänkte jag; kör på, gör det du har lust med! Det blev tillslut tre mindre skapelser; Kotteriet: en tätt sammansluten grupp av kottar, Kottstruktionen; kottarna som är på väg att skapa något, Kottastrofen; ett utbombat skal, en potentiell ny mark. Detta förde mina tankar till det vi tidigare berört; gentrifieringen av bostadsområden och samhällen. Jag kände då att det var det jag vill förändra, på ett subtilt sätt, att kanske få någon att reflektera över vad som sker runt dem och varför. På morgonen upptäckte jag att kottarna förändrats under natten och "blommat ut", vilket inte passar bra ihop med limmade strukturer...

Min placering var jag faktiskt väldigt nöjd med. Eftersom jag ville göra en typ av installation som jag skulle lämna kvar, kände jag att det var väsentligt att den blev bra. Jag tänkte att om jag placerar kottarna i sin naturliga miljö (det fanns inga tallar) under ett träd, blir det kontrasterande att "kottarna gör något de annars inte gör under ett träd" Att det skulle vara vid Kulturhuset tyckte jag gav en liten förhoppning om att de skulle få bli kvar. Det tog ganska lång tid att hitta rätt känsla och jag förbannade det dåliga ljuset (lärdom: har du ont om tid är det många faktorer du inte kan påverka) men det blev ett hyfsat resultat ändå.

Mitt sätt att berätta detta genom kottarna var, ser jag nu, väldigt subtilt och kanske obegripligt, det vet jag ju inte, eftersom jag inte har fått någon direkt respons på det. Men jag tänker att det är så det fungerar med den typ av installation som jag gjorde, den är inte slående eller provokativt. Den kan passera obemärkt. Då funderar jag vidare och inser att det är det jag gillar; att det jag säger eller gör inte alltid är uppenbart, utan att någon plötsligt ser det de inte väntade sig på en plats de inte trodde, som en liten överraskning. Lärdom : Jag trodde att jag sträckt mig långt i detta och tryckt mig fram, men i stället har jag vandrat på kända stigar i okända skogar. Hm...

Kottsruktionen, Kottastrofen och Kotteriet

Placeringen på en mur under ett träd

Min favorit

Strävande kottar i ett fruset ögonblick

Reflektion vecka 22

Detta blir min sista veckoreflektion och det är inte med tårar i ögonvrån jag författar den...det har nämligen inte varit lätt, att varje vecka skriva något vettigt i ett offentligt sammanhang.

I detta inlägg tänkte jag passa på att visa sådant material som jag inte har fått plats med innan, eller glömt av just då. Det finns några goa bilder från en workshop i bildanalys och bedömning, där de bilder vi tog enbart hade det syfte att senare visa oss hur pedagogers språk i samtal om barns bilder är otroligt viktigt och kan ha olika karaktär och mening. Men eftersom vi inte visste det innan vi tog bilderna så lade vi ner vår själ i uppgiften -att visa utanförskap med fyra bilder. Vi tog en mängd olika bilder och fick sedan det oangenäma uppdraget att enas om tre stycken, diskutera det och motivera våra val inför varandra. Men det hela gick tillslut ut på att våra lärare talade om våra bilder inför klassen på ett sådant sätt som skulle kunna vara obehagligt eller kränkande för oss, enbart för att göra oss medvetna om lärares olika språk och hur det känns att bli utsatt för bedömning under sådana förutsättningar (uppgiften var oklart formulerad och tolkningsbar). Obehagligt men nyttigt.

Under en workshop samma vecka skulle vi fortsätta att utforska "rummet" i bilder vi gjorde själva. Jag satte mig på min baksida och försökte under två timmar, med enbart akvarellpennor (som jag inte har använt förr) att hitta djup i bilden med nyanser ock styrka. Jag sitter aldrig så länge annars med något som jag tycker är svårt och blir fult, men jag ville banne mig visa mig själv att jag kunde få nått på pappret!

Här är det lilla resultatet...

En annan bild jag inte lagt upp, är den vi använde för semiotisk bildanalys i en annan workshopgrupp den veckan. Vi plockade isär bilden i beståndsdelar enligt en metod som funkade bra för den bilden tyckte vi. Vi tittade på bildens komposition; vad finns i för-mellan och bakgrund? Vi använde begrepp som; index (vad man kan räkna ut), symbol (måste läras in), ikonisk (vad liknar bilden), denotation (beskrivning) och konnotation (kulturella associationer). Väldigt förenklat beskrivet. Hur vi tolkar bilder hänger i hop med  var vi kommer ifrån, vilket kön vi har, social bakgrund, ja kort sagt; hur vi har rest dit vi är idag och kan kopplas till vår identitet.

Marbles - 1853, i boken A New History of Photography, Paris 1994

Genom att tillägna sig förmågan att tolka och analysera bilder, får vi också ett vidgat språkbegrepp (semiotik är bildspråk) och kommer lättare att kunna kommunicera tankar och idéer med varandra.  

Men jag känner att jag bara nosat på ytan ännu, jag är inte helt på det klara med allt ännu, det gick väldigt fort nu på slutet. Men jag litar på att det är som med ugglan; kunskapen kommer ljudlöst svävande i skymningen och trasslar upp härvan av lösa trådar, för att sedan, simsalabim, knyta ihop dem till en röd tråd, eller fånga en mus...