Inledning
och bakgrund till val av moment
Det finns många tankar och teorier om
barns lärande i omlopp, men jag tänker inte beröra alla, utan koncentrera mig
på dem som är relevanta för hur jag föreställer mig min lektionspanering.
Ur Lgr 11s (Skolverket, 2011) centrala
innehåll för årskurs 1-3, vill jag lyfta fram bildanalysen, dels för att jag
personligen intresserar mig för den och dels för att jag anser att det är extra
viktigt att barnen i dagens samhälle får tillgång till relevanta och effektiva
sätt att tolka och sortera sin mediekonsumtion och sin digitala omgivning
(Lindgren & Norström, 2009). Bild är makt, i sin möjlighet att påverka och
alla ska ha lika chans till den, enligt den demokratiska idé som ligger till
grund för vårt samhälle. Jag har i ett tidigare arbete (Axelsson, 2012) använt
ordet uttryck, i stället för kultur,
därför att för mig handlar kultur i mångt och mycket om rätten till uttryck och
i detta fall - barns rätt till uttryck i skolor som riskerar att uppslukas av
marknadsestetiken som är en stark(are?) kraft i sammanhanget (Persson, 2004).
Syfte
Jag vill värna om barns rätt till
uttryck och stärka deras förståelse av andras yttryck, genom att stödja dem i
tillägnandet av verktyg för analys och reflektion.
Lektionsplanering i bildanalys åk. 3
Pedagogisk
vision:
Att skapa förståelse för bildens
kommunikativa mening och dess potential att uttrycka budskap som berör sinnen
på olika sätt genom, att låta eleverna se och samtala om tidningars visuella
innehåll från olika tider och olika delar av världen (Lgr 11, Skolverket, 2011).
Min tanke är att de genom att samspela/interagera med varandra, ska få en
situerad kommunikation som kan skapa mening i handlingen (Selander, 2003). Deras
förförståelse ska kunna berika momentet, genom att eleverna ingår i diskussion
och samtal.
Kortsiktiga
mål
·
De
ska kunna förstå, på ett övergripande plan, hur en dagstidning är uppbyggd,
bildmässigt och att det förändras med tid och plats.
·
De
ska kunna delta i samtal om bilderna.
·
De
ska förstå att bilder kan ha/har budskap/funktioner, sändare och mottagare.
·
De
ska själva kunna reflektera över bilders innehåll (Skolverket, 2011).
Långsiktiga
mål
·
De
ska kritiskt kunna granska massmediebilder och kunna reflektera över dem.
·
De
ska behärska terminologin kring bildanalys för att kunna samtala om bilder.
·
De
ska kunna se att tid och plats har betydelse för bilders utformning och budskap
(Skolverket, 2011).
Innehåll
och arbetssätt
Vi kommer tillsammans och i mindre
grupper, att titta på ett antal dagstidningar, dagens och från 40–50-talen,
samt senare tidningar från andra delar av världen och samtala om dem. Vi
kategoriserar bilderna i; konst, reklam, propaganda och nyhetsbilder. Vi tränar
på att tolka budskap och funktion i bilderna genom semiotisk bildanalysmetod
(Nordström, 2009) och diskuterar i grupp och helklass. Eleverna väljer en bild
att berätta om i smågrupper (det är ingen redovisning, utan enbart för att öva
analys i samtal) (Lundahl & Folke-Fichtelius, 2010). Ett inkluderande
förhållningssätt åstadkoms genom att övningarna genomförs både i helklass,
gruppvis och två och två, samt att ingen enskild redovisning förekommer.
Övningen är ”öppen”, så till vida att förändringar kan göras om obalans av
någon form skulle förekomma i klassen. Den är inte väldigt material- eller
tidsbunden. Mitt språk ska sträva efter att ha en framåtsyftande, nyfiken och
öppen karaktär, med frågor anpassade efter situation och sammanhang (Pihlgren,
2010). Själva arbetsformen, med öppna samtal och diskussioner, ska vara en del
i elevernas socialisation, där de införlivar kamraternas och klassens
värderingar och föreställningar (Thornberg, 2006). Vi kommer ibland andra att
använda oss av begrepp som; ikon, index och symbol (Lindgren & Nordström,
2009), som vi under en tidigare lektion bearbetat.
Genomförande
och dokumentation
Till detta har jag avsatt två
lektionspass (med möjlighet att förkorta eller förlänga vid behov) som kommer
att genomföras i bildsalen, helklass. Beroende på klasstorlek och dynamik kan
genomförandet behöva anpassas något och därför tar jag inte upp detaljer kring
det här.
Tillfälle 1:
Jag börjar med att visa dagens tidning
(GP) och frågar om någon har läst eller sett på bilderna innan och om de i så
fall fastnade för någon särskild och varför. Om inte, bläddrar vi en stund i
den, två och två, tills vi hittar någon bild de/någon reagerar på. Detta blir
ingången till ett samtal om vad en tidning är/kan vara och varför de finns.
Samtalet sker i en sokratisk anda,
inte som konsekvent metod (Pihlgren, 2010). Jag vet att en viss förförståelse finns bland
barnen som är värdefull för deras gemensamma lärande. Vi jämför sedan med ett
antal tidningar från 1949 och ser om bilderna skiljer sig åt och diskuterar
varför, varför inte. Vi ser om det går att börja kategorisera bilderna i olika
kategorier, som vi redan talat om vid ett tidigare tillfälle, och jag tror att
vi börjar med det i helklass, för att avsluta med samtal i mindre grupper.
Under hela lektionen observerar jag hur eleverna deltar i samtal och
diskussioner, för att se om jag har anpassat nivån riktigt eller behöver justera
något. Min dokumentation består i att jag filmar aktiviteterna/samtalen i
klassen med en kamera, uppställd längst bak i rummet. Jag använder sedan det
materialet endast som underlag för
min utvärdering av momentet (Bjørndal, 2005) och för att kunna bedöma elevernas
individuella utveckling mot målen och interaktionen eleverna sinsemellan, det
kommer alltså inte att ses av någon
annan.
Tillfälle 2.
Vi startar upp med att återigen, två och
två, bläddra i dagens tidning för att se om det finns någon bild som är
lockande, speciell, vacker osv. De får parvis välja en bild som de pratar
tillsammans om en liten stund. Sedan diskuterar vi bilden i storgrupp, för att
se om det finns olika tolkningar. På vita tavlan skriver vi upp sådant som är
viktigt att tänka på när man analyserar bilder, exempelvis; finns det för,
mellan och bakgrund? Av vem, till vem och varför? Detta kan de sedan ha som
stöd när de under andra halvan av lektionen samtalar om en bild de själva valt
från en mängd olika tidningar jag lagt fram, internationella, gratistidningar
och dagstidningar. Detta tillfälle syftar till att eleverna ska få fortsätta, i
förhoppningsvis redan startade processer, mot en medveten och reflekterande
bildanalysförmåga.
Utvärdering
och bedömning
För att kunna göra en utvärdering av
uppgiften måste jag först bedöma elevernas progression i relation till
uppgiftens syfte och mål. Det gör jag genom att titta på samtalen som
förekommit:
·
Att
det framgår att eleven i huvudsak förstår hur en tidning är uppbygg
·
Att
det framgår att eleven kan samtala om bilder
·
Att
det i framgår att eleven ser bilden som bärare av budskap i kategorier
·
Att
det i framgår att eleven kan göra egna tolkningar av bilders budskap
Skriftliga omdömen ska vara informativa,
formativa och i relation till målen/et (Skolverket, 2009). Jag vill att mina
omdömen enbart ska poängtera det positiva, eftersom att jag vill vara försiktig
med omdömen, felanvända kan de istället motverka sitt syfte (Lundahl &
Folke-Fichtelius, 2010).
Exempel på skriftliga omdömen inför
utvecklingssamtal:
- Du deltar i samtal och diskussioner om
bilder, både i grupp och i helklass, på ett sätt som visar att du förstår att
bilder kan ha budskap.
- Du är väldigt engagerad i alla samtal
och diskussioner i klassen och det är viktigt och för att alla ska få samma
chans att prata, ska vi träna lite på hur man pratar på ett sätt så att alla får
tid att säga vad de tycker och att lyssna på varandra utan att avbryta.
- Du har många tankar om bilder och kan
förklara vad du menar med dem.
- Du har lätt för att se vad olika
bilder kan ha för budskap, om det är reklambilder eller nyhetsbilder och vad
den som gjorde bilden kanske vill att man känner eller tycker.
- Du analyserar bilders komposition på
ett noggrant och detaljerat sätt.
Mitt moment fokuserar på en formativ
bedömning, för bästa lärande och ställer därför stora krav på pedagogen vad det
gäller dokumentation, förhållningssätt och språk gentemot eleverna (Lundahl
& Folke-Fichtelius, 2010).
Reflektion
I min reflektion tar jag upp ett antal
begrepp, som enligt min mening pekar på nyckelaspekter i/för barns lärande i/för
framtiden.
Visual
literacy –
ett begrepp som är viktigt men underskattat i skolan. Att ge barn möjligheter
till kommunikation på olika sätt och genom olika medier, är en av dagens
viktigaste uppgifter. Att de kan tolka budskap i olika kontexter och kritiskt
kunna granska dem, är färdigheter som tränas upp genom frekvent övning och
borde därför ingå i ett flertal av de ämnen som förekommer i skolan (Lindgren
& Nordström, 2009).
Immediacy (Lindgren &
Nordström, 2009) är ett annat begrepp som ökar i relevans och sätter man det i
samband med fenomen som Instagram,
där hela tanken är att bilden ska säga allt och ordens funktion enbart är att
skaffa publik till det visuella budskapet, blir det väldigt aktuellt och
samtidigt kontroversiellt.
Lärendemiljöer
–
är ur ett sociokulturellt perspektiv en viktig aspekt som man måste väga in när
man talar om barns lärande. Vygotsky (1896-1934) menar att kreativ aktivitet
ligger till grund för det konstnärliga, vetenskapliga och tekniska skapandet
och är en produkt av den mänskliga fantasin (Vygotskij, 1995). Därför är
stimulerande och funktionella omgivningar och sammanhang viktiga när man
planerar sina lektioner och lärandetillfällen i bildämnet (Löfstedt, 2004).
Om vi kan hitta hållbara sätt förhålla
oss till utvecklingen på, när det gäller mediers och medias betydelse för barns
lärande, så har vi en större chans
att utvecklas med dem, istället för
efter, som är fallet för många pedagoger i skolor idag.
Referenslista
Bok
Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Lindgren, B. (2009). Vad kan ses och vad
kan avbildas? I Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Det kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund:
Studentlitteratur.
Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Den
visuella världen. I Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Det kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund:
Studentlitteratur.
Lundahl, C.,Folke-Fichtelius, M. (Red.) (2010). Bedömning i och av skolan - praktik,
principer, politik. Lund: Studentlitteratur.
Löfstedt, U. (2004). Barns bildskapande. Jönköping:
University Press.
Nordström, G. (2009). Makt och seende. I
Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Det
kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund:
Studentlitteratur.
Persson, M. (2006). Marknadsestetiken. I Aulin-Gråhamn,
L., Persson, M., & Thavenius, J. (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund:
Studentlitteratur.
Pihlgren, A. S.
(2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen–
för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm:
Fritzes. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2811
Säljö, R.
(2003). Föreläsningar
om lärande och tidsandan. I Selander, S. (Red.) (2003). Kobran nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och
skolforskning. Stockholm: Liber.
Thornberg, R. (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm:
Liber
.
.
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Övrigt
Axelsson, A. (2012). Rätt till uttryck? Institutionen för pedagogik och
utbildningsvetenskap. Göteborgs Universitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar