För att få en röd tråd genom terminen har jag inför
denna reflektion noga gått igenom målen, både för delkurserna och för kursen som
helhet, det hjälpte avsevärt och även att ta en titt på kursplanen för bild i
LGR11 (Skolverket, 2011) var nyttigt för att få syn på varför jag gjort det jag gjort.
Ordet process
har varit ofta förekommande under de här månaderna, så jag börjar där.
En process har alltid en början och ett slut och är
ett utvecklingsförlopp som innebär förändring och relaterar till andra förlopp.
Under denna kurs har jag haft ett antal parallella och överlappande processer
som enskilda inte skulle varit lika utvecklande, men som sammantagna har gjort
att jag förändrat både mig själv, mitt förhållningssätt till bildämnet och vad
jag kan tillföra det.
Vi har haft samtalen/diskussionerna/dialogerna som
både mål och medel. De har haft en central roll i mitt lärande och ett stort hur i min process. Jag har genom att
samtala och blogga om vad jag gjort insett fördelarna med att dela med mig av
min process och mitt material. Utan det skulle resultatet varit magrare och
inte lika mycket värt, eftersom det då heller inte skulle ha tillfört någon
annans process någonting och här kan jag verkligen tacka bloggandet och
Philgrens (2010) Sokratiska samtal i
undervisningen för den insikten.
Jag har tack vare detta också fått en större
självkänsla, både när det gäller min ämnesdidaktiska förståelse och teorierna
knutna till den. A och o för mig har varit att gemensamt, tillsammans med andra i workshops, få ta del av deras förförståelse, pröva själv och få hjälp med att knyta begrepp till förmågan och därmed
känna förtrogenhet med materialet, kunskapen eller metoden.
Föreläsningarna, litteraturen (Lindgren & Nordström, 2009) och workshoparna
kring bildanalys har varit ett stort steg mot min förståelse av hur barn och
vuxna kommunicerar kring och genom visuella media och vägen mot en djupare förståelse är en aktuell process hos
mig.
Som jag tidigare nämnt, har det hela tiden varit
otroligt viktigt för mig att samtala och bolla idéer för att växa, att inte ha en färdig produkt utan att
genom ha dialoger och utforska genom experiment, föra processen framåt. Detta
gällde i allra högsta grad gestaltningsprojektet – EXIT, som var en ögonöppnare
för mig. Med lärandeteoretiska termer kan man säga att jag har sett mig själv
ur ett metaperspektiv, som deltagare i olika sociala praktiker på ett situerat
sätt. Det har varit otroligt spännande att betrakta sitt lärande under tiden det
skett och att försöka se det ur olika lärandeteoriers perspektiv.
Att jag är en
anhängare av det sociokulturella spåret visst jag sedan innan, men att jag genom
kompendiet Barns bildskapande (Löfstedt,
2004) fick lite djupare förståelse för hur man historiskt har sett och även ser
på barns bilder och dess tillkomst var otroligt värdefullt. Vilken syn jag har
på barns bildskapande färgar hur jag sedan bedömer dem (både bilder och barn), och visar
även på problematiken kring detta. Det visade sig särskilt i kompendiet av
Lundahl och Folke-Fichtelius (2010) där det fanns många exempel på hur man inte ska samtala eller bedöma barn, det
gjorde stort intryck på mig och jag är livrädd för att få en ”red pen
mentality” av gammal hävd. Jag blev i den vevan, genom workshoparna, väldigt medveten om mitt språk, både det
som ska bli mitt professionella och mitt vardagsspråk som jag använder om och
kring barn och deras bilder.
Att bli medvetandegjord om att jag är i en process
och hur den påverkar mig, har varit viktigt för min förståelse av vad mina
framtida elever kommer att gå igenom och vad som kommer att medverka till deras
identitetskonstruktion. Jag har insett att det finns mycket jag kan tillföra
barns lärande genom mitt förhållningssätt till bildämnet och dess betydelse för
barns förståelse av sin omvärld och sin kommunikation med den. Jag har även
förstått att jag genom mitt idag vidgade språkbegrepp småningom kommer att kunna
guida elever till detsamma.
Referenslista
Pihlgren, A. S.
(2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Den
visuella världen. I Lindgren, B., Nordström, G. (2009). Det kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund:
Studentlitteratur.
Lundahl, C.,Folke-Fichtelius, M. (Red.) (2010). Bedömning i och av skolan - praktik,
principer, politik. Lund: Studentlitteratur.
Löfstedt, U.
(2004). Barns bildskapande.
Jönköping: University Press.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Länkdokument
Assignments
Gestaltningar
Uppgifter
Materialkanon
http://frokenfrans.blogspot.se/2013/03/uppgift-v-12.html
Bildanalys och didaktik http://frokenfrans.blogspot.se/2013/06/individuell-uppgift-om-bildsprak-och.html
EXIT
Veckoreflektioner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar