När jag läser våra bloggar slås jag av hur fantastiskt taggade vi blev av Ass # 3 (på olika sätt dock), geniknölarna verkar glöda på flertalet och det som kommer ut är bra!
Själv har jag har alltid gillat Tomas Tranströmers dikter, men har aldrig läst hans haiku förut...jag har i alla fall inte varit medveten om att de har varit haiku.
Jag tycker om de ofta mörka tonerna och i uppmålandet av scenerna känner jag hans styrka. '
Vi pratar i skolan om att söka sin stil, att hitta inspirationer och referenser till det vi gör och i Tranströmer kan jag känna mig hemma, jag vill tala hans språk...
Men i det här uppdraget ska man kanske som vanligt försöka utmana sig mer, skruva till det ännu lite grand och hoppa jämfota över bekvämlighetszonen. Tänkte försöka med klurig humor, eftersom jag lätt blir lite mörk och tung i mitt uttryck.
Det är svårt det här, att hitta nya sidor av sig själv samtidigt som man ska utveckla de befintliga. jag blir väldigt trött av allt det här kännandet hela tiden och förstår att det är många som känner så. Men det är nog viktigt att inte "stänga av" när det blir jobbigt/känsligt/rörigt, utan att acceptera att "just nu ser det ut så i mitt liv" för det är en del av processen, leran är kladdig innan den stelnar.
(Här är förresten länken till Tranströmers haiku)
Ja det här med dikter är ju din grej :)...själv suger jag på det! Du kanske skall vara med i tävlingen på Svenska Haiku Sällskapets hemsida? Kram
SvaraRadera