Kattguld
Kattguldet glimmar förrädiskt och skönt
Det lockar och kittlar och viskar
Kom kom låt dig vaggas av mig
Så gärna så lätt allting kan bli
Alla gick de och ingen sågs mer
Ensam står jag kvar där jag var
Hur än jag önskar tiden var min
Inget kan löpa tillbaka
En glipa i väven en reva blir
Lappar lagar inget mönster finns kvar
Sargade vackra på kö de står
Tiggande bedjande ångrande
Tick tack tiden är slut
Vända mot ekot vi lyssnar
Men ekot dör som kattguld glimmar
Bort i stoft och inget
Av Agneta Axelsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar